Arbetslösheten i Sverige är en av de högsta i EU.

Arbetslösheten i Sverige är en av de högsta i EU. Arbetslösheten i Sörmland är en av de högsta i Sverige. Så här måste det inte vara.

Jag har mött många som är arbetslösa eller har erfarenhet av att vara arbetslös. Med ett undantag har jag inte hört någon som vill vara arbetslös. Man vill finnas i ett sammanhang och ha arbetskamrater, tjäna pengar och få vara med och bidra. 

Så för individerna är arbetslöshet alltid något dåligt. 

Men det är också dåligt för Sverige. När fler arbetar så blir vi som land rikare och vi har lättare att klara av alla behov och önskemål som vi tillsammans har – oavsett det handlar om gemensam eller privat konsumtion.

Jag tror inte regeringen tycker arbetslöshet är något bra. Men jag saknar en politik som på allvar skapar förutsättningar för att flera ska komma i arbete. 

Det blir ju inte fler arbetstillfällen av att försämra a-kassan eller att sänka skatterna för dem med höga löner. En av de stora utmaningarna är att många av dem som är arbetslösa har för kort eller ”fel” utbildning för att ta de arbeten som finns i dag och som kommer finnas under de kommande åren. 

Såväl privata företag som offentlig sektor står inför stora rekryteringsbehov.

En viktig väg framåt måste därför vara en bred och uthållig satsning på utbildning för vuxna. 

Låt mig ge två rätt olika exempel. Vi behöver fler högskoleingenjörer. Rektorerna för KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg (DN 5/1) skriver hur de trots högt söktryck tvingas minska antalet studieplatser 2026 eftersom anslagen inte följer kostnadsutvecklingen.

Samtidigt som de har fler förstahandssökande än tidigare som alltså vill studera hos dem. Anslagen till folkhögskolor har minskat så att cirka 4 000 färre studerar på folkhögskola 2025/2026 än 2022. 

Jag vill tro att inte regeringen vill att det ska vara så här – men så blir det när de tillsammans med sitt stödparti SD gör sina prioriteringar.

Det regeringen satsat på har varit regionalt Yrkes Vux. Det skulle kunna vara en väg framåt, men år efter år så visar det sig att det är ett statligt stöd som används i liten omfattning. För perioden 2021–2023 återbetalades 39 procent av det statliga anslaget. 

Från Sörmland återbetalades ”bara” 36 procent av anslaget. Det finns mycket som tyder på att det ser snarlikt ut för åren därefter men regeringen har i både budgeten för 2025 och 2026 valt att satsa ytterligare pengar på en utbildningsform som inte förmår rekrytera deltagare. 

Är det vägen framåt? Eller bara billiga pressmeddelanden, eftersom de ökade anslagen inte används?

Jag ser framför mig en stor större utbildningssatsning för att Sverige ska kunna vara en ledande kunskapsnation. Då räcker det inte bara med att några skaffar sig nya kunskaper utan att vi alla genom arbetslivet fyller på med ny kunskap inom vårt nuvarande område eller ställer om för att kunna arbeta inom en annan bransch.

 Exemplet med Yrkes Vux visar att det inte bara behöver finnas utbildningsplatser, utan de behöver också kunna locka blivande studerande. 

Den svenska traditionen med en mångfald av former för vuxnas lärande behöver stärkas för att flera ska vara villiga att utbilda sig som vuxna. 

Lyckas vi inte med ett omfattande kunskapslyft för arbetslösa vuxna är risken stor att vi fastnar med en av EU:s högsta arbetslöshetsnivåer. 

Och det vill väl ingen?

Olle Westberg
Gruppledare (S) Strängnäs